Sen sist...

Då var det ett tag sen jag bloggade, igen. Tiden bara rusar iväg och jag som brukar tycka att januari och februari brukar vara dödligt lååååånga!

Vad har då hänt sen sist?

Det har varit en hel del jobba. Det gäller ju att få undan på lite nu när man ska vara "mammaledig"... En del agilityträning har det blivit, dock inte i några större mängder. Möjlighet till inomhusträning i all ära men jag längtar efter grönt härligt gräs. Jag har i alla fall fått upp slalomen som Tizla & Gizmo fick av "morfar" i julklapp, så där kör vi lite fram och tillbaka. Fungerar alldeles utmärkt att träna slalom i mörker....

Simning har det oxå blivit. Till Gizmos stora förtret får han också vara med nu. Tycker nästan lite synd och lillgossen. Han försöker med all kraft slippa vattnet och väl i ger han ifrån sig små ynkliga pip. Inte heller Tizla tycker att det där med simning är någon höjdare. Det där med att hundarna skulle lära sig gilla det känns ganska pasé för vår del. Men bra är det! Det visade sig inte minst senast hos sjukgymnasten. Behandlingen blev benämnd friskvård istället för rehabilitering... Tizla har dessutom tappat 5 hg i vikt och nu låter det nu får hon inte gå ner mer. Tror aldrig jag hört dessa ord gällande mitt lilla matvrak.

Promenader har det givetvis blivit en hel del.

För två helger sen var jag och lillebror på Vedema för en långpromenad. Lillebror var sugen på en riktigt lång promenad ( första citatet som är värt att minnas från denna tur...), och vi var givetvis inte sena att hänga på. Jag är inte helt välbekant med hur långa de olika slingorna är på Vedema men där finns några i lite olika färger... Vi bestämde oss för att ge oss på den Röda slingan och iväg promenerade vi... Efter att ha traskat i si så där en halvtimme korsades den Röda slingan av en Orange slinga och här kommer citat nummer två: Ska vi inte ta denna istället, det känns som om den kan vara lite längre... Sagt och gjort, vi vek av på den Oranga slinga. Och här kommer citat nummer tre: Vi kan ju gå den blå slingan också när vi kommer tillbaka om vi inte skulle vara nöjda... En bit in på vår nya slinga blev det lite mer terräng... Trevligt tyckte vi och traskade vidare och vidare och vidare. Efter ett tag när det helt plötsligt började skymta lite bebyggelse här och där konstaterade vi att vi nog inte var riktigt på Vedemas område längre. Men, men den Oranga markeringen fortsatte, så det gjorde vi också. När vi spatserat i närmare två timmar tänkte vi oss att snart måste vi väl börja närma oss bilen, eller? Vi skulle ju spatsera på den blå slingan med... Som ur tomma intet dök två skällande Golden upp. De sprang i full karriär mot oss. Någon matte eller husse sytes inte till... efter en lite stund kom dock matte strosande. Hon bad om ursäkt och förklarade sig med att hon ju aldrig brukade stöta på någon här... Vi traskade vidare en liten bit men insåg att vi måste ha tappat våra kära Oranga markeringar så vi vände. Kvinnan med sina två hundar promenerade bakom så vi stannade till och frågade om vägen. Jo, vi hade missat svänga lite längre ner om vi skulle följa de oranga markeringarna... På frågan om var Vedema kunde tänkas ligga fick pekade kvinnan åt ett helt annat håll och svarade att det lågen en bra bit på det hållet. Då kändes det som läge att fråga hur lång den Oranga slingan kunde tänkas vara... Den oranga slingan visade sig vara Skåneleden... (Ska vi inte ta denna istället, det känns som om den är lite längre). Ja, det var bara att vända på steken och bege sig tillbaka, samma väg som vi kom. Vid det här laget började jag även inse att skorna jag hade på mig inte riktigt var ämnade för ändamålet... När vi väl var tillbaka vid bilen började det skymma. Vi hoppade över den Blå slingan denna gång, men nog blev det allt en lång härlig, minnesvärd promenad!

Så tillbaka till verkligheten.

I morgon skulle lilla Gizze-Pisse tävlat i Oskarström. Visste redan när jag anmälde att samma dag var det Jesus Christ Superstar nere i Malmö, men trodde att jag skulle hinna med både och. Tji fick jag... Musikalen börjar en aning tidigare än vad jag planerat så jag har ingen möjlighet att hinna med båda delar så Gisse får helt enkelt hoppa över. Efter Jesus Christ blir det en bit mat och Melodifestival. Ska bli riktigt skoj. Hela dagen kommer troligtvis gå i ett nafs vilket det oxå är riktigt bra för då kommer Söndag snabbare... För på Söndag hämtas lilla Cocos hem! Ska bli otroligt spännande. Ser fram emot det med skräckblandad förtjusning... En liten valpsing innebär trots allt inte bara massa mys utan även ett flertal sönderhackade nätter och full rulle. Men det är väl det som är en del av tjusningen!?

Här kommer en liten bild att hålla till godo med så länge

Cocos gör sig bekant med fåren...